Kurre Långbacka fyller 90 år

04.03.2021 kl. 15:53
Kurt-Erik ”Kurre” Långbacka har grundat, lett, sjungit och spelat i fler körer och orkestrar än vad man skulle tro att är möjligt under en livstid. Under sitt snart 90-åriga liv har Långbacka speciellt uppskattat sitt jazzmusicerande och alla stora kör- och orkesterverk som gett minnen för livet.

Den klassiska musiken strömmar ut genom högtalarna i vardagsrummet hemma hos Kurt-Erik ”Kurre” och Christina Långbacka i Pargas. När intervjun ska börja skruvar Kurre ned musiken och vi sätter oss i sittgruppen nära flygeln, givetvis på paradplats i rummet. På flygeln tronar en imponerande byst av Jean Sibelius och Kurre funderar på var han ska börja sin berättelse som går från morgonkoraler i Kristinestad, akademiska köräventyr i Åbo, ett ordförandeskap i FSSMF och grundandet av flera festivaler, dirigentuppdrag och inte minst jazzmusiken hemma vid pianot. 

BD och Akademiska orkestern
 

Intresset för musiken fick sin början under skoltiden i Närpes då Kurre tog pianolektioner med den lokala kantorn. 

– Då jag flyttade till Kristinestad som 11-åring för att börja i läroverket höll jag igång pianospelandet med koraler på morgonbönestunderna, och så började jag sjunga i kören som skolans kantor och sånglärare ledde.

I samma veva föddes också Kurres stora intresse för jazzen och jazzpianospelandet. Han är självlärd och började spela enligt gehör. 

Då studierna i statskunskap förde honom till Åbo sjöng han in i Brahe Djäknar där han också kom att fungera som vicedirigent i många år.
 
– BD:s dirigent John Rosas lockade också med mig till Akademiska Orkestern eftersom han behövde en basist. Jag hade aldrig spelat kontrabas tidigare men efter lite hjälp och övande lärde jag mig. 

Under tiden som första bas i BD uppskattade Långbacka speciellt resorna då kören besökte vänorterna Göteborg, Århus och Bergen. Han kommer också speciellt ihåg det väldiga projektet Carmina Burana som Gottfrid Gräsbeck tog sig an. 

– Det var nog en enorm chansning som jag minns för evigt. Vi sjöng tillsammans med en jätteorkester och scenarrangemangen var väldiga. Själva körstämmorna var inte så krångliga men jag kommer ihåg att helheten var svår. 

Efter avklarade studier återvände Långbacka till Österbotten där han började jobba på Vasa sparbank. Han gick direkt med i Vasa kammarkör, en mycket högklassig kör som leddes av Lars Ryde. 

– Om man ska välja ut någonting från den tiden så är det nog Bachs juloratorium som vi gjorde tillsammans med Mellersta Österbottens Kammarorkester med Juha Kangas som dirigent. 

Är det de mäktiga storverken som du uppskattat mest som körsångare? 

– De största upplevelserna får man då man jobbat hårt inför ett större uppträdande. Det är det jag alltid försökt predika för mina körer då de tvekat inför möjligheten att gå med i ett större projekt. Då man satsar hårt och genomför ett stort verk skapar man minnen för livet. 

Långbacka fungerade som Vasa kammarkörs ordförande i hela 25 år, och under den tiden hann kören bland annat resa till Tyskland, England och USA, och uppträda under kulturfestivalen Wiener Festwochen. 

Då Långbacka gick i pension 1996 flyttade han och hans fru Christina till Pargas. Då fick han betydligt mer tid för musicerandet och kunde fokusera på att skriva musik och arrangemang för de körer han dirigerade. Ett år efter flytten till Pargas tog han upp orkesterspelandet efter en paus på ungefär 30 år, då han började spela kontrabas i Pargas amatörorkester. Han började också sjunga i ÅSMA där han hade flera vänner från tiden i BD. 

– Jag blev också ”haffad” till Pargas manskör som jag började dirigera. 

Det sista egna dirigentuppdraget hade Långbacka då han ledde pensionärskören Argentum i sju år. För kören skrev han många arr och i samband med PangSÅNGFesten 2015 i Esbo hade han också nöjet att dirigera Finlandia med 500 sångare. 

Lotsade FSSMF i tio år 

I tio år, mellan 1992 och 2002 fungerade Kurre Långbacka som ordförande för FSSMF. Under ordförandeskapet brottades han med ungefär samma frågor som förbundet gör i dag, berättar han. 

– Vi har det eviga problemet med att få nya sångare till körerna och det andra med att motivera medlemmarna att komma på sångfesterna. Det finns alltid folk som tycker att de har för mycket eget program för att hinna delta, men under de två sångfesterna jag var med om att ordna lyckades vi rätt så bra med att få dit folk. 

Långbacka kommer speciellt ihåg sångfesten 1996 i Mariehamn då man försökte få med ett rekord i Guinness World Records. Idén var att skapa världens längsta kör, en kilometer lång, genom Mariehamn. Med hjälp av mobiltelefoner fick dirigenterna som var placerade längs med kören höra tontagningen och pulsen. 

– Vi ville väcka intresse för körsång och det var ett skojigt projekt. Men tyvärr hamnade vi aldrig i rekordborden. 

1956 bevittnade Långbacka sin första sångfest, och sen dess är han rätt säker på att han inte missat en enda.
Efter sitt ordförandeskap har Långbacka följt med förbundets verksamhet, och han tycker att allting inom FSSMF ser ut att fungera mycket bra. En av de viktigaste frågorna för FSSMF är att ordna program och sådan verksamhet som ger ett tillskott av medlemmar till förbundet. Men på alla fronter i samhället är det allt svårare att engagera människor i frivillig verksamhet, konstaterar han. 

– Men jag tror på att FSSMF har goda förutsättningar för framtiden. Det är sällsynt viktigt att hålla i våra traditioner med sångfester som är grunden för hela förbundet. Med så här långa traditioner ska man nog se till att man kan föra dem vidare. Men vi är på rätt väg. 

Under tiden som ordförande i FSSMF var Långbacka också engagerad i internationella sammanhang, bland annat inom som styrelsemedlem för WFAO (WorldFederation of Amateur Orchestras). 

Jazzen har alltid haft en speciell plats i Kurre Långbackas liv. Under skoltiden spelade han i ett jazzband och han har också grundat festivalen Korpo Sea Jazz tillsammans med sin bror Ralf och sonen Mikael. Själv har Långbacka spelat med i husbandet i flera år. På väggarna i vardagsrummet hänger gamla affischer från Korpo Sea Jazz och Sibeliusbysten på pianot visar sig också vara ett minne från en annan festival som Långbacka varit med om att grunda, Sibelius i Korpo. 

Då man lyckas som dirigent

Långbackapriset tillkom på initiativ av Långbacka i samråd med Finlands svenska sång- och musikförbund inför Långbackas 70-årsdag den 15 mars 2001. Priset är avsett att uppmuntra och stimulera unga och lovande dirigenter. 

Vad är Kurre Långbackas egna förhållande till dirigering efter snart nio decennier av diverse dirigeringsuppdrag?

– Jag har alltid varit speciellt intresserad av nyanserna och fraserna. Man berättar ju en story för publiken. Känslan av att man lyckas förmedla det man upplever att är kompositörens och textförfattarens tanke bakom verket är speciell, och det är inte alltid man lyckas få kören att fungera både renhetsmässigt och tolkningsmässigt. 

Långbacka säger att det känns fint att priset fått leva vidare. 

– Då man ser på listan av dirigenter som belönats med priset, ser man också att de som gjort enorma insatser för musiklivet har belönats. 

Hur ser den blivande 90-åringen på sitt framtida musicerande? Finns det ännu ork kvar? 

– Man orkar så länge man tycker det är trevligt. Så länge som man har hälsan, öronen och förståndet så ska man väl vara engagerad på något sätt. 

Och musikprojekten pågår fortfarande. Som bäst håller han på att lyssna sig igenom varendaste verk av Sibelius. 

– När jag slutade med Sibelius i Korpo blev jag avtackad med Sibelius samtliga verk. Nu lyssnar jag på en skiva per dag, i dag ska jag spela skiva nummer 33. 

När Kurre Långbacka funderar på musikens betydelse för honom, kommer svaret snabbt. 

– Det är kryddan i livet. Man gör ingenting ensam när man musicerar, utan det är alltid en samverkan med andra personer. Musiken har gett mig mycket innehåll i livet och ett liv utan musik hade nog inte varit något liv att tala om. 

Hylla jubilaren och bidra till Långbackapriset!

Den 15 mars 2021 fyller Kurre Långbacka 90 år. Det ordnas ingen mottagning, men vi uppmärksammar jubilaren genom att fylla på fonden som bär hans namn. Genom att bidra till Långbackafonden kan FSSMF också i fortsättningen dela ut dirigentpriset på 2000 euro. Eftersom prissumman delas ut av fondkapitalet behöver fonden regelbundet tillskott för att priset ska kunna fortleva.

Vill du vara med och fira Kurres 90-årsdag? Bidra till fonden med valfri summa!

Inbetalningen märks med referensnummer: 1931
Meddelande: Långbacka  

Inbetalning görs till konto: FI73 4970 1010 7203 04