Estlandssvenska sångfesten i Hapsal
Ett av sommarens nöjen för många körer är att få åka på en körresa. Den 7-10.6 2013 åkte Singsby Sångkör till Hapsal (estniska Haapsalu) i Estland för att delta i den estlandssvenska sångfesten. Estlandssvenskar är, liksom vi finlandssvenskar, en svensktalande språkminoritet som bott på kustområdena och öarna i västra och norra Estland. Området, känt bland estlandssvenskarna som Aiboland, har bebotts av estlandssvenskar sedan 1200-talet. Migranterna kom troligen från Gotland, Sveriges östkust och Finlands svenskbygder. Det första skriftliga omnämnandet om svenskar i Estland är från 1294 i Hapsal. Nästan alla estlandssvenskar flydde till Sverige under andra världskriget och endast ett fåtal bor numera permanent i Estland. Vid folkräkningen år 2000 räknade man till 300 estlandssvenskar, 211 av dem var estniska medborgare.
Det var 80 år sedan estlandssvenskarna för första gången arrangerade sin egen sångfest på slottsgården i Hapsal. Sångfesten var denna gång ett samarrangemang med Nargenfestivalen, som varje år ordnar konserter i staden. Sommaren 1933 var det tonsättaren Cyrillus Kreek som dirigerade körsången vid den första sångarfesten och nu ärades han med Cyrillus Kreek-dagarna. Nargenfestivalen och Cyrillus Kreeks dagar inledde sångarfesten på lördagskvällen den 8 juni med en konsert i domkyrkan där vi bl.a. fick lyssna till stämningsfull musik av en kammarkör och till den svenska solisten Lena Willemark ackompanjerad av estniska musiker. Domkyrkan, som blev byggd på 1260-talet, är det viktigaste historiska och kulturella monumentet i staden. Vi såg dock inte till Estlands mest berömda spöke, den Vita Damen, som ibland lär uppenbarar sig i dopkapellets fönster.
Det var 80 år sedan estlandssvenskarna för första gången arrangerade sin egen sångfest på slottsgården i Hapsal. Sångfesten var denna gång ett samarrangemang med Nargenfestivalen, som varje år ordnar konserter i staden. Sommaren 1933 var det tonsättaren Cyrillus Kreek som dirigerade körsången vid den första sångarfesten och nu ärades han med Cyrillus Kreek-dagarna. Nargenfestivalen och Cyrillus Kreeks dagar inledde sångarfesten på lördagskvällen den 8 juni med en konsert i domkyrkan där vi bl.a. fick lyssna till stämningsfull musik av en kammarkör och till den svenska solisten Lena Willemark ackompanjerad av estniska musiker. Domkyrkan, som blev byggd på 1260-talet, är det viktigaste historiska och kulturella monumentet i staden. Vi såg dock inte till Estlands mest berömda spöke, den Vita Damen, som ibland lär uppenbarar sig i dopkapellets fönster.
På kvällen efter konserten i domkyrkan bjöd arrangörerna in till festivalskväll på Kuursaal. Den vackert snickrade Kuursaal, som blev byggd i slutet av 1800-talet, har som enda i Estland bevarats i originalskick. På sommaren används Kuursaal som restaurang och för olika evenemang. Hapsal är en underbar liten stad med smala gator och många romantiska trähus. Under förmiddagen hade vi yrat runt i staden i vårt sökande efter kulturhuset och hade då turen att hitta Kuursaal invid strandpromenaden. Trots detta fick vi leka följa John med en annan buss när vi skulle ta oss till festplatsen. All ära åt chaufför Göran för att både och bussen och vi kom helskinnade fram på de verkligt smala gatorna!
Omkring 300 sångare, dansare och musiker från tre länder deltog i sångarfesten som ägde rum i biskopsborgen söndagen den 9 juni. Den medeltida borgen står som ruin mitt i staden. Haapsalu Biskopsslott blev centrum av Saare-Lääne biskopssrike vid grundandet på 1200-talet och är en av de bäst bevarade fästningarna i Estland. Borgen var under en tid svensk och är delvis byggd av svenskar.
Sångarfesten gästades av 18 körer från Estland, Sverige och Finland. Sångfesten följde samma program som den första och började med gudstjänst i domkyrkan. Därefter gick sångfestparaden en runda genom staden och åter inne på borggården ställde alla körerna upp sig till en stor festivalskör och sjöng gemensamt sånger både på estniska och svenska. I festivalkörens repertoar ingick välkända finlandssvenska sånger såsom Modersmålets sång (estlandssvenskarna ”nationalsång”) , Över bygden, Svanen och alla tre länders nationalsånger. Vår egen dirigent Jenny Mendelin fick äran att dirigera Svanen. Alla medverkande körer hade även möjlighet att framföra några egna sånger. Uku Madis Vaino är bara sju år men redan en fullfjädrad artist och vann allas hjärtan med sina två sånger. Singsbykören framförde två sånger komponerade av Stig Snickars, ”Du i mina drömmar” och ”Replot Brovalsen” med Erkki Mendelin som solist.
Vid festens slut var alla deltagarna överens om att de nu inte skulle få dröja 80 år tills nästa sångarfest och enligt kulturrådets ordförande Sofia Joons är tanken att i fortsättningen anordna festen vart fjärde år. Hela kören tackar ordförande Bengt Beijar för alla researrangemang och för att vi andra fått vara med på en lyckad körresa!
Annika Glader
Singsby Sångkör
