Det kom ett negativt besked från Undervisnings- och kulturministeriet. Det årliga verksamhetsbidraget till förbundet för 2021 skärs ner med 12000 euro. Det är många arbetstimmars värde det. ”Med beaktande av det tillgängliga anslaget har ministeriet inte kunnat bevilja understödet ni ansökt om till fullt belopp.” Efter en snabb koll med de finska syskonförbunden klarnade bilden: Minus 15 procent ner. Över hela linjen. I ett enda hugg. Spelmonopolet Veikkaus intäkter hade rasat, och kulturen och undervisningen skulle nu dela på mindre.
Staten sade: Vi ska kompensera bortfallet. Alla var glada. Men sen kom Leikkaus, och hon var rädd och oresonlig. Leikkaus sade att statens skuldsättning måste stoppas. Därför ska vi skära ner i alla fall. Först blev det alldeles tyst i riket. Sedan ekade över bygden ett gastkramande ”WTF!”. Betecknande för situationen var att de snälla tjänstemännen på Undervisnings- och kulturministeriet i sin ångest vände sig till fonderna(!) med propåer och sonderingar om hjälp. Globalt sett avlöste samtidigt miljardstödpaketen varandra, och de stora världsekonomierna stimulerade sig igenom de svåra tiderna för sina pandemisargade arbetsmarknader och kultursektorer. Men här i vårt land skall vi spara oss till lycka, sade Leikkaus.
Så Veikkaus blödde och Leikkaus skar. Under tiden kom den goda fén Cupore med sitt trollspö, och sade: ”Sök mera medel från den offentliga sektorn”. Cupore hade en hund som hette Patos, som kompade: ”Ja just det, era bekväma, fantasilösa och ohållbara kulturarbetare, voff !”
Så förbundet satte sig på en stubbe i skogen och fortsatte att skriva ansökningar och redovisningar. Och har det inte slutat, så skriver det väl än. Snipp snapp snut, så var sagan slut.
Men inte! För det kommer ju förstås en sequel: Förbundet satt en gång på en stubbe och skrev. En skallande hornfanfar: Den elaka Pandemia är fördriven! Upp till sång- och musikfest 2022, nu sjunger vi – på riktigt! Och spelar! Tystnad. Plötsligt hörs det ett ljud, en röst som sjunger..
Och från alla rikets hörn närmar de sig, och över haven, och barnen har de med sig. De driftiga Klang-klanernas ledare har under sommaren och hösten 2021 lyckats få ihop sina körer igen. Många kan redan sina stämmor, tack vare digitala sångövningar och med hjälp av trollkarlen Digital och hans WAV-elixir.
I lägereldars sken tackas alla Klang-klanledare, varendaste en. För dirigenter och körledare är ni, och det är ni som har övat in och leder sångerna. Hösten blir en blandning av region-, sam- och digitalövningar för sångfesten. Utnyttja dessa tillfällen för att komma igång med era verksamheter. Samarbeta över körgränser. Pandemin har om inte annat lärt oss hur mycket vi behöver varandra. Jag önskar alla med ledarfunktioner inom körer och orkestrar fortsatt kraft och engagemang. Ni behövs för att få stämmorna att sitta, för att få koristerna att känna att de kan. Ni är viktigare än kanske någonsin tidigare.
