Muusika är ett rätt så gammalt verk sett ur min synpunkt, berättar Pärt Uusberg för mig då vi träffas i Tallinn. Vi sitter bekvämt bakåtlutade i varsin fåtölj på den estniska sång- och dansfestens, Laulupidus kontor och Uusberg berättar hur ett av hans första verk för kör kom till.
– Jag var 21 år gammal och bodde på hyra i en lägenhet i Mustamäe, det är typ det fulaste stället i hela Tallinn. Komposition var bara min hobby och jag hittade en fin dikt av Juhan Liiv och började komponera vid mitt lilla elpiano. Jag hade inga förväntningar och gick bara på känsla och i den stunden kunde jag aldrig ha anat att Muusika skulle bli en av mina mest populära sånger, säger Uusberg.
I dagsläget är Uusberg en mycket etablerad kompositör som är speciellt känd för sin körmusik. Då han i dag komponerar utgår han i första hand från körens nivå. Han tycker det är viktigt att lyssna på kören och ta reda på alla stämmors röstomfång innan han börjar arbetet för att stycket ska passa kören så bra som möjligt.
– Men i början visste jag ingenting om det här, jag bara komponerade. Jag tror jag började komponera som 17-åring, mest för mig själv. I efterhand har jag analyserat Muusika och börjat förstå varför den blivit så omtyckt. Musikaliskt är den inte särskilt svår och den passar körer på flera olika nivåer. Dessutom är texten ganska universell och den kan framföras på en vanlig konsert, ett bröllop eller en begravning.
Texten i Muusika behandlar musiken och dess ursprung samt lyfter upp musikens fantastiska förmåga att uppfylla människans själ.
Musiken kom hemifrån
Intresset för musik har Uusberg fått hemifrån i familjen i hemstaden Rapla ungefär 50 km söderut från Tallinn. Konst och musik var ständigt närvarande i familjen och Pärt Uusbergs mamma Urve Uusberg grundade barn- och ungdomskören Riinimanda då hennes äldsta son, Pärts storebror, började skolan. Själv har Pärt Uusberg också sjungit i Riinimanda sedan han var sex år gammal.
– Jag kan säga att all musik jag skrivit kommer hemifrån. Jag skrev Muusika i ett enkelt ögonblick i en hyreslägenhet, men värmen som du kanske känner när du hör sången, den kommer från min tid i Riinimanda. Kören var en speciell plats, vi var alla goda vänner och man kan faktiskt säga att kören var full av kärlek och värme och det är samma känsla jag tog med mig när jag komponerade Muusika.
Vännerna i Riinimanda har följt med Pärt Uusberg också i vuxen ålder. Då han och många andra körmedlemmar flyttade till Tallinn för studier samlade Uusberg ihop dem till ett projekt, varefter de fortsatte sin verksamhet och blev kammarkören Head Ööd, Vend (God natt, Broder), som Uusberg dirigerar.
Pärt Uusberg inledde sina universitetsstudier först i körledning men bestämde sig sedan för att också studera komposition. Nu har han en magisterexamen i bägge ämnena. För tillfället är han involverad som dirigent i olika slags projekt och han är även aktuell som konstnärlig ledare för Eesti noorte laulu- ja tantsupidu (den estniska sång- och dansfesten för ungdomar) som går av stapeln 2023.
– Jag försöker hitta någon slags balans mellan dirigerandet och komponerandet och jag frågar ofta mig själv vilket jag vill prioritera. Jag lutar lite mer mot komponerandet och därför försöker jag alltid hålla mina morgnar fria från program så att jag har tid att skriva musik, säger Uusberg.
För tillfället tar uppdraget som konstnärlig ledare för sång- och dansfesten för ungdomar mycket av Uusbergs tid men han är nöjd över att han hade möjlighet att skriva musik varje dag under årets första halva eftersom alla konserter och övningar låg på is.
I höst ska Uusberg jobba med den estniska filharmoniska kören, Eesti Filharmoonia Kammerkoor, det här efter att han vann en dirigenttävling 2019. Han är mycket glad över möjligheten eftersom han har en önskan om att arbeta mer med professionella körer.
– Å andra sidan, om jag satsar på att bli en bättre dirigent och kan arbeta som ledande dirigent för en professionell kör så innebär det mindre tid för komponeringen. Jag trivs ganska bra med att vara både och eftersom det är ganska ensamt att bara komponera.
Uusberg komponerar också mycket instrumentell musik – bland annat en hel del kammarmusik samt musik för symfoniorkester. För tillfället är Uusberg intresserad av att skriva större verk för kör och orkester.
– Jag skulle vilja skriva längre verk, exempelvis ett entimmes långt stycke för kör och symfoniorkester, eller varför inte opera. Jag tycker om utmaningen att skapa en struktur för ett komplext och långt verk. Även om det antagligen skulle kännas som att springa ett maraton tror jag på att ju hårdare man jobbar, desto nöjdare är man efteråt.
Uusberg trivs med att komponera instrumental musik men medger ändå att det känns mer naturligt för honom att skriva musik utgående från en text. Han är fascinerad av estnisk poesi och berättar att han läser väldigt mycket dikter som han ofta sedan förvandlar till musik.
– Vid det här laget kan jag ge en liten föreläsning om estniska poeter eftersom jag läser så mycket poesi. Men jag älskar verkligen den estniska lyriken och tycker att estniska gör sig bäst i diktformat. När jag komponerar utgående från en dikt hjälper det mig att strukturera stycket och bara en vacker dikt kan inspirera mig att skapa något nytt. Så var fallet med Muusika, jag började bara skriva och lät mig inspireras av texten.
Dirigerar under Festival 22
Under sång- och musikfesten 9-12 juni 2022 i Helsingfors kommer Pärt Uusberg att dirigera Muusika, och han ser på uppdraget med förväntan.
– Det känns roligt att jag fick frågan och jag ser fram emot att dirigera i Helsingfors. Eftersom jag dirigerat Muusika på andra sångfester tidigare så behöver jag kanske inte känna mig så nervös heller!
Uusberg har dirigerat under den estniska sång- och dansfesten Laulupidu samt under andra mindre sångfester som det också ordnas av på olika håll i Estland. Laulupidu är i dagsläget ett jätteevenemang som lockar så gott som alla körer, orkestrar och dansgrupper i Estland till en stor festival. Upp till 30 000 deltagare samlas vart femte år i Tallinn på den jättelika utomhusstadion för att förenas i musiken och dansen.
Foto: Metsavend/Wikimedia Commons
Hur är det då att dirigera en jättekör på tusentals sångare?
– När man dirigerar sin egen kör har man en speciell kontakt med dem och innan det inledande slaget känner man hur hela kören gör sig redo. Men när man dirigerar en större kör är det svårare att uppnå en kontakt med sångarna och jag känner mest sången i mitt huvud, sedan är det bara för händerna att följa med.
Uusberg har dirigerat Muusika för körer i varierande storlek: 500, 10 000 och 22 000. Han har varit nervös alla gånger, och han tycker att dirigerande är som allt annat i livet: första gången man gör någonting känns det alltid lite extra pirrigt. Då han för första gången skulle dirigera Muusika för en större kör med 500 personer upplevde han att det var som att hoppa rakt ut i intet. Det var väldigt skrämmande att inte känna samma kontroll som vanligt.
– En erfaren äldre dirigentkollega från Laulupidu berättade för mig att han brukar välja ut en sångare från varje stämma och så föreställer han sig att han dirigerar bara dem. På det sättet får han alla sångare i hela masskören att känna att han dirigerar just dem.
Det ligger ett enormt maskineri bakom de estniska sång- och dansfesterna. Inför sång- och dansfesten ordnas det lokala övningar på löpande band och dirigenterna reser runt hela Estland för att repetera.
– Vi har en jättelik exceltabell och nästan varje dag från januari framåt ordnas det övningar någonstans i landet. Våra dirigenter reser omkring och håller 50 övningar på olika ställen, så det är väldigt tidskrävande. Jag tycker personligen att det är ganska tröttsamt att repetera så många gånger och jag känner att jag förväntas underhålla körsångarna och kämpa för deras koncentration. Men så ska det inte vara. Jag vill arbeta fokuserat, det är då jag kan ge körsångarna någonting.
De estniska körerna måste också kvalificera sig till Laulupidu och få tillräckligt höga poäng av en jury bestående av dirigenter. Efter en gemensam lokal övning får varje kör framföra en slumpmässigt vald sång som finns på sångfestrepertoaren, varefter deras prestation poängsätts. Ungefär 5 procent av körerna tar sig inte vidare till Laulupidu, berättar Uusberg.
Den estniska sång- och musikfesten fortsätter att vara populär och har också växt i storlek under många år. Senaste gången som Laulupidu ordnades 2019 sålde alla biljetter slut och totalt 100 000 personer tog del av sångfesten.
Körsången har väldigt starka rötter i Estland och hela Baltikum, och i tider då nationerna hotats eller ockuperats av utomstående makter har sångtraditionen varit en förenande faktor som hållit samman nationen och dess kultur.
– Jag tror att vår sångfest fortsätter vara så populär eftersom körsången har starka traditioner. Vi brukar också säga att vi är ett självständigt land tack vare sången och det är något vi håller hårt fast i.